American Cubist Painter, 1881-1936 was an American cubist painter. A descendant of Patrick Henry, Bruce was born in Campbell County, Virginia, the second of four children. His family had once owned a huge plantation, Berry Hill, worked by over 3,000 slaves. Berry Hill is now a resort & conference center outside South Boston, Virginia and is now a National Historic Landmark. Berry Hill Estate originally was part of a 105,000-acre (420 km2) tract granted by the English Crown in 1728 to William Byrd II. The Civil War left the Bruce's wealth greatly diminished. Bruce began taking evening classes at the Art Club of Richmond in 1898, while working in a real estate office during the daytime. His earliest known extant painting dates from 1900. In 1902 he moved to New York, where he studied with William Merritt Chase, Robert Henri, and Kenneth Hayes Miller. By February 1904 he was in Paris, where he would live until 1933. Although his evolution toward a modernist style was gradual, his works of 1908 reveal the influence of Renoir and C??zanne, and in that year he was among the first to enroll in Matisse's school. Bruce exhibited regularly in the Salon d'Automne, and met many of the leading artists of the early twentieth century avant garde.   Related Paintings of Patrick Henry Bruce :. | Composition III | Composition II | Still Life | Composition I | view of the grande galerie of the louvre |
Related Artists:
Jean de Beaumetz
Artois,active from 1361-Dijon 1396
Alfred Seifert
(September 6, 1850 Praskolesy, Bohemia - February 6, 1901, Munich, Germany) was a Czech-German painter, famous for his female portraits. He was born in Praskolesy (present-day Czech Republic) but within a few months, his family moved to nearby Hořovice. As a child, he fell seriously ill, could not walk for four years and spent two years in an orthopedic institution. Instead of playing, he started to draw pictures and his artistic talent soon started to emerge. His first teachers were Karel Werbs, inspector of Estates Gallery at Prague Castle, and Alois Kirnig, landscape painter.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.